Sömnlös i ...
En natt av sömnlöshet är till ända och sista arbetsdagen för veckan är här😊
Nätterna som jag inte får sova tillbringas i skogen med hunden, sittandes på altan med Ax vid fötterna eller i soffan kikandes på film...dessa saker är dom som "rullar" på mina vakna nätter.
Det är tur att jag har Ax å Sune...det är dom som gör att livet går vidare.
Bästa hovslagaren
I fredags fick Sune äntligen bli skodd av sin vanliga hovslagare.....och vilken skillnad det blev😀👍🏼
På lördan när jag red så studsade Sune runt som på små moln😋
Missnöje
Det här med hovslagare är ju ett kapitel för sig. Jag fick pga att "min" hovslagare hade semester ta en annan hovslagare nu sista gången det va dags för skoning. Och det va den 3/8...alltså 4 veckor i morgon.
Dagen efter skoningen så frågar en kompis i stallet om det inte hade blivit nån skoning då hon tyckte att Sune´s fötter fortfarande såg gammalt skodd ut 😕 (det säger ju en hel del)
Redan förra veckan ( alltså 3 veckor efter skoning) spricker Sune´s ena framhov på hela utsidan i "sömranden" men skon satt fast och jag kunde använda hästen som vanligt. Eller som vanligt å vanligt...han snubblar som ett tok, vilket han gör när han är gammalt skodd.
I lördags så sitter inte skon fast längre...hela utsidan är helt lös och det är ju inte så konstigt när hela utsidan på hoven är sprucken 😟😟
Ska det behöva se ut så här efter 3 veckor??🤔
Faan va less jag blir!! Summa summarum på det här är att jag vill bara säga att bara för att personer är utbildad så betyder inte det att dom gör ett bra jobb.
Jag är såå besviken och missnöjd så ni kan inte förstå 😩
Euforisk känsla
Igår när jag kom till stallet så hade Git fixat klart allt till Sune samt att hon "puttat" in dom i skritten :) (det finns väääldigt snälla människor <3 )
Så när det sen va dags för ridning så bjöds jag på en euforisk känsla...jag satt bara å log :D
Han höll upp bogarna fint och satte under sig med en superfin samling på låång slack. Den känslan som jag fick igår har jag aldrig upplevt på en hästrygg...det va ungerfär som om jag drömde.
Surplut
Igår när jag kom till stallet efter jobbet så gick jag som vanligt direkt å bytte om...sen hämtade jag hästarna (Sune & Ingrid) och "puttade" in dom i skritten. Dom brukar få gå där medan vi (jag& Git) gör klart i stallet...så när man är klar för motionering så är det bara att börja jobba direkt...framskrittningen är ju som redan fixad :)
Så igår när jag hämtade Sune i skritten så hade jag ingen godis med mig...och det brukar jag ALLTID ha...men inte idag. Å gissa om Sune blev en surplut??....ööhhh japp.
Han surade under hela tiden jag gjorde iordning honom inför motioneringen som den här kvällen skulle bli longering över bom.
Han va tom seg att gå ner till paddocken med...men bara han fick komma igång å träna så glömde han totalt att han va sur :)
Han gjorde ett riktigt bra pass på linan igår....rättade sig själv inför bommen och samlade sig bra.
Sinnesro?...nääääe
Att leva i ovisshet tär på sinnet.
Tävling
WINN hade tävling på Färsta i helgen och jag hade tagit på mig att sitta som speaker.
Jag kan meddela att jag va helt slut i huvét på kvällen...så efter stallet så åkte jag hem och laddade batterierna igen....det va ju en dag kvar på tävlingen också. Och på söndagen blev det mååånga felsägningar...när huvét inte är med och varit helt bortkopplad från arbete så länge som det nu har varit så känns det hur urbota tomt det blir när det blir lite mycke.
Tillbaka till verkligeheten
Så kom då äntligen dagen då vardagen skulle börja igen....i måndags så började jag jobba igen. Att komma tillbaka till jobbet kändes som om jag va ny på jobbet....hade jag haft en sån skylt så hade jag lätt kunnat haft den på mig :)....det kändes helt overkligt att jag haft dessa uppgifter i flera år och nu efter 1 år hemma vara helt novis.
Men efter bara några timmar så föll poletten ner å minnet kom tillbaka :D
Långtråkigt
Då man går hemma och drar benen efter sig hela dagarna så blir dagarna vääääldigt långa. Det blir ett gång prommisen med hunden för att få tiden att gå.
nu jar jag ju turen att ha vänner som fixar träningar åt olika håll som jag åker och spanar på...så lite folk får jag ju träffa utifrån 😃
Som om för några helger sen så var det träning för Lars Åström uppe på Nordviksskolan. Det va supertrevligt som det alltid är på såna tillställningar med likasinnade. Kanonbra anordnat och trevligt folk.
Nästa helg är det träning där igen.....samma tränare och med några nya ansikten och några "gamla" 😃
Och för att jag överhuvudtaget ska kunna åka iväg på såna saker som gör livet lite lättare så har jag turen att ha den fantastiskt snälla Git som tar hand om den vita springaren åt mig. Utan henne hade jag INTE klarat att ha hästen kvar under den här sjuktiden....hon är guld vär😍❤
Oerhörda saknaden
Idag är det exakt 4månader sen mitt största stöd i livet försvann. Det går inte en enda dag utan att jag gråter floder över min älskade mammas bortgång.💔 💔 💔
Att fortsätta livet med ett halvt hjärta och konstant "punktering" har varit svårt och kommer vara mycket svårt även framöver....men det måste gå.
Jag kommer aldrig, aldrig nånsin glömma dig och allt du gjort, hjälpt och stöttat mig under alla år. Jag fäller gärna dessa floder av tårar varje dag och skulle utan tvekan göra mer om det gjorde att jag fick träffa dig igen. ❤
Fick jag den möjligheten då skulle jag krama dig och aldrig, aldrig släppa taget om dig.
Jag saknar dig !!!!❤❤❤
Väntar, väntar och väääntar
Tiden går väldigt sakta när man bara går och väntar.😖
Jag går ju och väntar på operationstid för att få till axeln så den går att använda fullt ut.
Varje dag som går är jag förväntansfull och bara längtar till brevbäraren ska komma :)
Att inte kunna funka som vanligt gör sinnet lite nerstämt....men det är bara att bita ihop!! Snarast är allt som vanligt igen förhoppningsvis. Bara att kunna klä på sig normalt komner bli underbart, att sen få äntra upp på hästryggen igen (där jag inte varit sen midsommar 2015) kommer bli uuuunderbart!! Jag lovar....mitt leende kommer inte av ansiktet i första taget när den dagen kommer. 😍😍 Jag längtar så jag håller på att bli tokig På att få uppleva den här utsikten igen.❤❤
Frystorkad
Men alltså!!! Varför måste det tvunget vara så jäkla kallt!! Räcker det inte med -5??
Nä, tydligen inte. :)
Igår fick Sune gå 1h i skritten innan jag tog ner honom i paddocken för longering. Jag tog på honom pessoaselen för att låta honom arbeta rejält....men efter bara några varv så visade han att han inte alls behövde pessoaselens hjälp den här dagen för att jobba...så då fick han gå helt fri :)
Då det va -17 grader blev det ingen lång stund jag longerade då mina händer fullkomligen höll på att frysa sönder. Eller det kändes så iaf.
Dagens förmiddag hemma höll sig runt -16...så det fick bli korta lekpass med Ax. Han verkade helnöjd med det och passade på att hoppa och leka i snön
I stallet idag var det -21 grader :(
Sune fick hoppa över skrittmaskinen och gå direkt ut i paddocken för longering. Jag har en jäkla tur att han är så himla snäll att longera nu då jag vara är "enaxlad". Då kan jag ju motionera honom hjälpligt iaf.
Och även idag såg han fin ut, så idag fick han gå "fri" direkt.....och jag offrade mina fingrar några sekunder för att kunna föreviga dagens Sune :)
Mycke nära det nya året
Säg till era nära och kära hur ni känner för dom...
det kommer en dag då det är för sent.
Hästar & Angusar
Igår tillbringade jag och Ax hela dagen i ridhuset på Nordvikskolan, det va nämligen kosseträning😃
Det va strålande sol och bitande kallt, men vad gör det när det är så trevligt sällskap. Att tycka det är kul att bara stå på sidan och kika varje gång kanske låter konstigt....men det är riktigt intressant att se hur alla utvecklas och hur dom jobbar med Angusarna (kosserasen heter så)
Alla ekipage som va med verkade nöjda efter träningens slut.
Men tyvärr så tog batteriet slut för mig...så jag fick endast bilder på dom tre första ekipagen.
Wille & Lilleman
Silja med sin 2-åring (vet inte namnet tyvärr)
Kicki & Curry
Juldagen
Gårdagens känslodag med miljoner av tårar och tusen tankar klarades av tack vare en underbar människa...du vet vem du är och du är värd din vikt i guld . TACK!!
*******************************************
I natt vid 3 började det att tokregna....så ute bildades det speglar på backen där det legat lite is innan.
Vi här ute på "Guldkusten" har inte haft snö än....endast lite frost. Men nu är den ett minne blott. Hann dock få en bild på Ax i ett frostigt landskap igår på prommisen.
Och då vädret skulle bli storm så åkte jag till stallet tidigare. Det blev longering av Sune på en helt ok paddock ( något isig på några ställen)
Han skötte sig hur bra som helst idag...lugna fina galoppfattningar och övergångar.
Idag va han dyr!!! :)
Det va dock lite äckligt när stallägaren tog en SCA pall som låg utanför paddocken... då blev Sune helt plötsligt en trumpetspelande cirkushäst. Hahaha, lilla hästen med sina hjärnspöken.
Att sen få komma in i värmen och äta sitt älskade hö tror jag Sune tyckte va en perfekt avslutning.
Ensamhet
Nu är det väldigt länge sen jag gjorde ett inhopp här men det har hänt såå mycke som jag behövt lagt all min tid och energi på.
Min älskade, ÄLSKADE mamma har gått bort efter en lång tids kämpande...men till slut orkade hon inte längre ;(
Det har varit många sjukhusbesök, tröstande timmar och hjälpande timmar som gått till att försöka få henne att må så pass bra det bara gått.
Litervis med tårar har forsat ur mina ögon och mitt hjärta halverades samma sekund hon klev över till andra sidan.
Dagen hon inte orkade längre kommer jag ALDRIG att glömma....det va min födelsedag iår.
Idag...julafton...första julen utan mamma är helt tom! Så ensam som jag känner mig just idag har jag aldrig någonsin känt mig.
Ta hand om varandra och visa/säg era känslor för varandra. Det kommer en dag då dina nära inte finns där längre.
Laddningslampan lyser!!!
Det är en stooor lysande laddningslampa som lyser på mig just nu. Jag är helt slut! :(
Har jobbat som ett tok i flera veckor nu (dubbla jobbskift och stalljourer)....så nu skulle det behövas nåt kul att ladda energierna med igen.
Men jag får försöka hålla ut till midsommarhelgen...det är enda helgen jag är ledig på den här månaden.
Bevis på att tröttmössan är på är att igår morse när jag åkte in till jobbet så växlade jag med drickan som står i dryckeshållaren...och jag har AUTOMAT!!!!!
Idag på jobbet har jag gjort fel ett antal gånger...och inte samma fel bara en gång...nä, 4!!!
Jag är glad att det inte är lönekörningar...hahaha. Då hade folk fått konstiga avdrag och kunderna fått olika timmar fakturerade.
Kunde ju varit kul iofs...men, nä, det är bäst man sköter sig.
Sen är jag lättad över att min förra häst Nellie de Ville fått kommit tillbaka till sina ägare som jag sålde till efter att hon varit såld till en familj som inte klarade av henne. (antagligen rädd för henne) När jag fick meddelande om hur Nellie betett sig hos dom nya ägarna trodde jag inte mina öron. Nellie är väldens snällaste och lugnaste...och tydligen sprang hon över folk, sprang igenom hagarna och dessutom framhalt. Veterinären hade gett rådet att skrittmotionera henne, men det blev tyvärr ingenting av med det.
Men som sagt...nu är hon tillbaka till hon som köpte henne av mig. Dom passade verkligen varandra.
Här är hon igår 21 år gammal.
Hundinlägg
Nu var det ett tag sen.....men det kommer det ett inlägg....och det blir ett bildinlägg på min älskade hund Arrax <3
Jag ångrar inte en enda dag att jag för 3,5 år sedan tog hand om den här underbara varelse.
Blir varm i hjärtat
...när jag tänker på mina underbara djur. Dom finns verkligen där när allt känns hopplöst eller när allt är kanonbra...känns skönt att kunna dela allt med dom.
Clinichelg
Allt började i fredags då jag va och hämtade hästbussen vi fått hyra för att kunna få till logostiken med hästar och bilhämtning. När jag såg den på bild så tyckte jag den såg okej ut...annorlunda färg dock. (grön och grön).
Hade turen att få skjuts av Git till där bussen stog. (Matfors- Näset)
När jag sen såg den live blev jag tveksam....den såg "skabbigare" ut. Men det va bara att hoppa in och börja resan till stallet...den gick högst 80km/h och kändes gammal.
Varje gång jag bromsade för stopp i korsning eller rondell lyste oljelampan...men bara då. Jag stannade dock och köpte med 1L olja utifall att den skulle behövas.
När jag kom till stallet packade jag in alla mina saker och fixade inne i skåpet....mellanväggen va tvungen att flyttas då den hade blivit flyttad längst in.
Allt va klart inför resan på lördag morron.
Jag åkte till stallet tidigt, jag va där kl 6,30 för att känna att jag skulle hinna packa hö och fylla vatten i hagen samt mocka, skönare att allt sånt skulle vara klart till vi kom hem.
Maria kom vid 7 tiden och då lastade vi in hennes saker och Woody och sen drog vi söderut. Bussen gick bättre och bättre ju längre vi kom, den behövdes nog bara köras och rensa ur sina rör och slangar :)
Vi bestämde att vi åkte direkt och hämtade min bil...den va tvungen att hämtas innan 15,00...men dilemmat va att Maria skulle sitta till häst och uppvärmd till 14,00. När vi startade resan trodde vi att tiden inte skulle räcka...men då resan gick smärtfritt så va vi och hämtade min bil strax efter 12,00.
Det kändes skönt att få sätta sig i sin egna bil igen. Och resan till clinicplatsen njöt jag av...heeela vägen :)
Väl framme ( i god tid)stallade vi in hästarna och packade vi ur alla saker. Installerade oss i rummet vi skulle bo i och småprata med clinicarrangören.
Som vanligt så var den en väl arrangerad clinic, bra rum, trevligt sällskap, kanontränare och supergod mat. Ni är bäst på sandbywestern att anordna clinicar!!
Jag kan meddela att mina sittben kändes som om dom va på väg ut genom skinkorna redan efter andra passet. Men ack den som ger sig...påét igen bara. :)
Och vi ska inte prata om stackars Sune´s rumpa....oj va han va trött i sin lilla rumpa. Men han fick jobba hårt med den också.
Sara Simons som vi tränade för gav mig många fina och framförallt bra övningar som funkar!
Sune visade lite av sitt register när det kommer till saker han tycker är jobbigt eller tråkigt...eller som han helt enkelt inte har lust med. Och Sara frågade om han brukade göra så...och när jag svarade att han alltid hållit på så när det inte passar. Han har dock blivit mycke bättre med åren att behärska sina känslor. Hon va så rolig när hon sa: He´s a jerk! men med ett leende. Det blev en otrolig skillnad på Sune´s gångarter av övningarna.
Jag är supernöjd med hela clinicen och med min och Sune´s insats.
Att jag sen fick tillbringa helgen med Maria gjorde saken bara bättre....vi träffas inte så ofta nu för tiden eftersom hon flyttat...så det är extra kul att få tillbringa tid tillsammans.
Jag är glad åt alla mina underbara vänner. Jag älskar er!!!
